Sexualiteten är en besynnerlig naturlig drift. Ingen annan av våra drifter synes på samma gång både locka och förskräcka indignerade moralister och nymoralister på samma sätt som sexualiteten. Det är talande, att de, som oftast förer sexualiteten på tal — då naturligtvis i en högst indignerad ton –, är just de, som sätter ett likhetstecken mellan sexualiteten å ena sidan och synd, skam, och orenhet å andra sidan. Så är det åtminstone i mina kretsar. Jag kommer först att anföra två exempel på, huru dessa kan resonera, och sedan balansera detta med en rimligare ståndpunkt.
Det första exemplet kommer från den romersk-katolske konvertiten Jakob E:son Söderbaum. I en kommentarer till hans egen artikel »RFSU — den sociala manipulationens sexuella gren» i Tradition och Fason (2007-05-11, dock ursprungligen publicerad på hans numera låsta privata weblog) konstaterar han kort och koncist följande.
Omoraliskt sex är allt sex som inte syftar till att sätta barn till världen. (Kommentar nr 1180, 2007-05-11, 14:36)
I en kommentar till en annan av hans artiklar (»Befria alla från sexualundervisningen!» i Tradition och Fason 2008-03-06) kompletterar han detta med följande påstående.
[...] den sexuella tillfredsställelsen är det lägsta i alla människor – njutning som går ut på att någon annan måste ge dig den njutningen. (Kommentar nr 2655, 2008-03-08, 16:16)
Det andra exemplet kommer från den romersk-katolska signaturen minutz3, som stundom brukar skriva kommentarer på Tradition och Fason. Kandidat Dag Elfströms artikel »Pride som kontraproduktivt och heteronormen som önskvärd» i Tradition och Fason (2009-07-28) skapade en intensiv debatt. Minutz3 skrev där bland annat följande.
[...] dock bör rimligen också all slags utomäktenskapligt sexuellt i så fall bestraffas. Framförallt vid användande av preventivmedel, då det i grunden handlar om samma problem, d.v.s. sex där man frånkopplar den livgivande funktionen av det hela, att det är öppet för att ge nytt liv. (Kommentar nr 7059, 2009-08-02, 20:05)
Preventivmedel gör ju att den sexuella akten de facto blir lika meningslös som homosex.
Därför bör det också bestraffas såsom dylikt. (Kommentar nr 7084, 2009-08-03, 06:14)
Likaså är sex utanför äktenskapet objektivt utav ondo, då det har såväl psykiska såsom fysiska negativa konsekvenser framförallt på individnivå (mycket värre än de flesta droger faktiskt) men också för samhället i stort.
Därför är det naturligt att detta av en god stat bör motarbetas med alla medel. (Kommentar nr 7142, 2009-08-04, 09:37)
Lyssnade på ett program, där talaren tog upp att han pratat med kvinnor på kvinnofängelsen. Han kom till slutsatsen att i princip alla hade börjat sin felaktiga bana med flera sexualpartners.
Det är ingen slump. (Kommentar nr 7182, 2009-08-04, 14:58)
Detta är blott ett litet urval av deras tramsiga moralpanik. Mot detta vill jag ställa — förutom de medicinska evidentia, som jag har vidarebefordrat i kommentar nr 7208 (2009-08-05, 15:51) — kapellanen vid The Duke University Hospital Dr Russell L. Dicks, B. D., D. D., Litt. D. I sin bok Premarital Guidance skriver han följande.
Sex is not the most important aspect of marriage. Nevertheless, the »He and She» relationship that we understand in marriage today could not exist apart from sex. It is as necessary an ingredient for the happy marriage as gasoline is necessary for the internal combustion engine. Sex is the high premium fuel that brings power and propulsion to a marriage. [...] We say in marriage counseling, »When the sexual side of the marriage is satisfying to both parties, other problems can be worked out. When it is not satisfying to one or both, it is difficult and often times impossible to work out other problems.» [...] One woman said of the sexual side of her sister-in-law’s marriage, »That certainly is all right. They have two children»–as if pregnancy were a basis of judging.
Americans are a sexually stimulated but morally Puritanical people, operating under many of the restrictive rules and thought patterns reminiscent of early Colonial days. Generations ago, people managed to reproduce their kind, but developed feelings of guilt when the sex act in marriage was enjoyable. Unfortunately, rigid and austere views on sex were rampant, and feelings of guilt were associated with sex relationships.
Sex has four roles in marriage, in our opinion, and in the following order of importance:
- To say »I love you;»
- To relieve tension;
- To fulfill the desire for sexual ecsatasy;
- To conceive children. (s. 49f.)
Där ser man! Denne präst placerar alltså barnaalstrandet först på sista plats, efter njutning och avslappning! Huru var det nu…? »Omoraliskt sex är allt sex som inte syftar till att sätta barn till världen.» (Kommentar nr 1180, 2007-05-11, 14:36) »[...] den sexuella tillfredsställelsen är det lägsta i alla människor – njutning som går ut på att någon annan måste ge dig den njutningen.» (Kommentar nr 2655, 2008-03-08, 16:16) Och vidare: »Preventivmedel gör ju att den sexuella akten de facto blir lika meningslös som homosex. Därför bör det också bestraffas såsom dylikt.» (Kommentar nr 7084, 2009-08-03, 06:14) Så olika de tänker, prästen och hobbykatolikerna.
Dicks skriver vidare följande.
Sex is the desire to express the love that stands at the heart of the universe. When our feelings are directed toward another person, we are sharing the God-created creative urge within us. Sexual happiness is so important that it can be said to be necessary for health and wholeness. (s. 127)
Läs också:
»Om logiska konsekvenser av teoretiska resonemanger : Ett fallstudium» (2008-06-07).
Referentia:
Elfström, Dag, »Pride som kontraproduktivt och heteronormen som önskvärd», i Tradition och Fason (2009-07-28).
Dicks, Russell L., Premarital Guidance. New Jersey 1963.
Söderbaum, Jakob E:son, »Befria alla från sexualundervisningen!», i Tradition och Fason (2008-03-06).
–, »RFSU — den sociala manipulationens sexuella gren» i Tradition och Fason (2007-05-11).
Man bör alltid vara skeptisk mot nyblivna konvertiters syn på saker och ting. Den ene av de du citerar har tyvärr på sin blogg fört fram en hel del som varit mycket tveksamt utifrån katolsk ståndpunkt…Det är mänskligt det tar ofta en livslängd att verkligen bli katolik.
Jag skulle dock inte heller rekommendera dig en amerikansk moralteolog om du verkligen vill veta vad den katolska kyrkan lär. Jag har varken tagit mig tid att läsa konvertiters kommentarer eller amerikansk moralteologs verk. Det behöver man nämligen inte göra som katolik. Vill jag veta den katolska kyrkans syn så läser jag kyrkans katekes. Den finns på svenska. Gå dit om du verkligen vill ha svar på vad den katolska kyrkan lär:http://www.katekesen.se/
Om du tror, att jag har använt Dicks för att förstå romersk-katolska kyrkans syn på saken, tror du fel. Jag har ställt Dicks emot romersk-katolska kyrkan. Jag använder alltså Dicks för att påvisa, att det finnes vettiga kristna också…
Läs i katekesen från punkt 2331 till 2391 om du vill ha svar vad katolska kyrkan lär i dessa frågor.
http://www.katekesen.se/
Det var ju ödmjukt… Tack och adjö då!
Bror,
Jag delar din kritik mot sexualmoralismen men vill ända komplettera ditt perspektiv.
Ty, jag menar att den relativt liberala sexualmoral som är förhärskande i vårt samhälle leder till en sexualisering av hela kulturen. Det i sin tur gör att vi, våra unga och våra medier placerar för stor vikt vid samlag och kringliggande aktiviteter. Människan är så mycket mer, vi kan ju om vi vill aspirera till stordåd, men sexfixeringen reducerar oss till djur.
Därmed inget sagt om äktenskapet eller andra juridiska former av samlevnad, detta är för mig relativt ointressant. Jag vill blott att människan uppfyller sin potential som andlig varelse.
Jag är icke övertygad om, att en liberal sexualmoral nödvändigtvis leder till sexualiserings av samhället. Jag tror, att det är en process mer komplex än så. Jag skulle exempelvis vilja framhålla kommersialiseringens effekter. Tidningar m. m. säljer det, som är lättsålt, och sex och nakna människokroppar säljer. Det är egentligen inget konstigt med det.
För att vi börer odla också vår andlighet och vår kultur — det djupt mänskliga — har jag på olika sätt försökt att tala i denna blogg. Det är ingen tillfällighet, att jag på sidorna »Avsiktsförklaring» och »Om» inleder med dikter, som jag anser säga något väsentligt i just de sammanhangerna. Likaså har jag ju en hel ämneskategori, som heter Poesi och lyrik, i vilken jag publicerar begrundansvärda dikter; stundom med mina kommentarer, stundom låter jag dem tala för sig själva. Jag har planer på att också utöka ämnesregistret med kategorier för andra sköna konstarter.
Problemet är bara, att bildning icke uppskattas vårt samhälle. Det är varken säljbart eller säljande. Om detta, se min artikel »Köp dig lycklig, sälj dig rik : En exposé av ytlighetens land».
Jag hoppas att du inte missförstod mig nu. Jag ville inte hävda att den här bloggen eller dess upphovsman var att skylla för översexualiseringen. Ej heller är jag intresserad av att på individnivå försöka utsträcka samband mellan för stort fokus på sex å ena sidan och otillräcklig andlig aktivitet på andra.
Men tack för ditt svar. Vi är nog inte överens. Att bara resignera vid kommersialismen är att behandla den som en naturkraft, utanför all kontroll. Detta tror jag är felaktigt. Vi hade en marknadsekonomi också för 60 år sedan, med glättiga tidningar som sålde naket. Men jag skulle ändå drista mig till att säga att samhället då inte var lika sexualiserat som nu. Vad som säljer är ju en fråga om efterfrågan, men efterfrågan förändras och kan väl i värsta fall ses som en spegling av människans utveckling, och i bästa fall (utifrån en skeptikers perspektiv) som en manipulering från storföretag och mediabranschen.
Jag skulle icke säga, att jag resignerar inför kommersialiseringens krafter. Jag tycker, att kommersialiseringen i många avseenden leder helt fel. Jag konstaterar emellertid, att kommersialiseringen har ett starkt grepp över vårt samhälle och är en väsentlig del av vår tids ytliga kultur. Mitt eget förhållande till detta faktum, och till samhället i stort, är högst kluvet. Jag räknar mig sedan länge egentligen icke som en del av svenska samhället, som jag snarast föraktar. Jag ägnar mig numera mest åt att odla min egen trädgård, för att så småningom i den kunna sitta med henne, vars hjärta är som mitt, dricka mitt vin, och invänta samhällets totala kollaps.
Visst är det så, att samhället icke var lika sexualiserat för 60 år sedan som nu. Jag vill dock framhärda i min uppfattning, att förklaringen knappast är så enkel, som att en naturlig sexualsyn* är den enda orsaken eller ens en nödvändig orsak. Jag ser emellertid många betydligt värre problemata i svenska samhället än den så kallade sexualiseringen. Socialismen och alla dess implikationer är för mig ett väsentligt större bekymmer och jag är tillräckligt cynisk för att helt ha förlorat hoppet om svenskarna och svenska samhället. De flesta svenskar är för oförmögna att tänka själva (det har ju staten gjort åt dem i snart 90 år) för att någon förändring i detta avseende kunne komma till stånds.
Och visst är efterfrågeförändringen i viss mån en fråga om människans kulturella status. Emellertid är efterfrågeförändringen signifikant även beträffande exmpelvis andra glättiga magasiner. De så kallade tjejtidningarna är goda exempel på samhällets ytliga utseendefixation och de vidarebefordrar och befrämjar också modebranschens sjuka kvinnokroppsideal.
*Med detta förstås alltså, att man börer betrakta sexualiteten som en naturlig drift och icke belägga den med synd, skam, och skuld. Det är icke det samma som att exploatera sexualiteten in absurdum. Jag vill också hävda, att det icke råder någon motsättning mellan en sund sexualsyn och att bejaka sin sexualitet å ena sidan och en andlig odling å den andra. Bra sex med den man älskar är en andlig upplevelse och en förening också med Gud.